Vad är folkhögskola?

Folkhögskolan är en form av vuxenutbildning och vänder sig i första hand till vuxna som är 18 år eller äldre. Utbildningen på folkhögskola är fri och frivillig. Det betyder att deltagarna själva väljer att gå på folkhögskola och att kurserna står fria från centrala läroplaner och den kommunala vuxenutbildningen.

Något som utmärker folkhögskolan är samtal och gemensamt lärande i grupp. Det är vanligt att arbeta både praktiskt och teoretiskt i projekt. Utbildningen anpassas efter deltagarnas förkunskaper och erfarenheter och de får själva vara med och påverka sin utbildning.

De som studerar på folkhögskola kallas för deltagare just eftersom de förväntas delta aktivt i studiegruppen och för att de kan vara med och påverka undervisningen. Varje folkhögskola strävar efter att få deltagare med skiftande bakgrund till sina kurser. På så sätt kan deltagarna också lära av varandra.

Folkhögskolan är en utbildningsform som främst riktar sig till vuxna. Det finns 156 folkhögskolor i Sverige i dag. 114 av dem drivs av idéburna organisationer, och 42 drivs av regioner. Folkhögskolan utgör, tillsammans med de tio studieförbunden, den organiserade folkbildningen i Sverige.

Statens fyra syften med folkbildningen 

• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
• Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället.
• Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Mer om regeringens syften kan du hitta i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (2015:2018)